SJÄLVHUSHÅLLETS AVLÖSNING

I min barndom såg menyn ut ungefär så här:

Vid 6-tiden: Morgonkaffe. Bulle eller getost till.

Frukost: Kornmjölsgröt eller välling. På sommaren ofta tätmjölk. Smörgås, ofta tunnbröd med getost och getmese. Köpost blev det nog först när jag var i 13-årsåldern

11-kaffe: hastbullar eller vetebulle. Getost.

13:30 Middag: t.ex. Kamser med fläsk och mesesås. Pölsa, potatis och rödbetor. Köttsoppa med klimp. Grönsakssoppa. Pannkaka. Stekt eller kokt fisk, färsk eller saltad. Vi åt ofta fisk på sommaren, som vi fiskade i sjön med mjärde, ryssja eller nät. Gädda, abborre och mört. Lappskojs med mycket kålrötter. Det var gott! Till efterrätt nästan alltid lingonsylt och separerad mjölk.

15:30 Eftermiddagskaffe

På sommaren vi slått- och skjölanna åt vi aftavarn (aftonvard) vid 17-tiden t.ex. grönsaksstuvning eller äggröra och spenatstuvning eftersom vi odlade mycket grönsaker. Tätmjölk med tunnbröd, som bröts i.

Kvällsmat: alltid kornmjölsgröt.

 

Dagens meny:

Morgonkaffe och smörgås

Frukost: Fil och mysli med sylt eller mos. Grov smörgås med ost. Honungsvatten eller kaffe.

Förmiddagsfika: Kaffe, te, saft eller juice med bulle eller macka.

Middag: Potatis, rårivna morötter, vitkål, tomater, gurka, ärtor, blomkål i en sallad (på sommaren från trädgårdslandet). Fisk, kött eller ibland en helt vegetarisk måltid.

Kväll: Fil eller gröt, men oftast blir det nog te och en macka.

 

När jag gifte mig på 50-talet blev det lite annorlunda mat, eftersom min man var vegetarian. Det blev grönsaker av alla slag, men det gick bra för vi hade alltid trädgårdsland. Vi flyttade runt i Sverige. Min man arbetade åt Vattenfall, Linjebyggnad. Vi bodde först i Leksand. Där gick det bra att odla. Jag bakade allt bröd. Vi köpte en liten handkvarn, som jag malde mjöl på . Det blev grova härliga bullar!

Vi fick fyra barn alla födda på olika håll i landet. När barnen skulle börja skolan skaffade maken jobb på hemorten. Där byggde vi ett hus på min hemgård. Vi köpte så småningom hemstället. Mina föräldrar hade alltid haft mjölkkor, men valde getter. När mina barn växte upp kunde alla som ville gå gymnasieutbildning, vilket de också gjorde.  Sedan fick de utbilda sig till ett yrke. Det var inte tänkbart under min uppväxt. Då var det bara för herrskapsbarn. Det har blivit mycket bättre, att det är lika för alla.

Nu till getterna. Vi byggde om ladugården med mjölkkammare rörmjölkning och trallgolv för getterna. Ett litet mejeri byggdes till vid köket i boningshuset. Vi gick till ladugården vid 5-tiden på morgonen. Mjölkning, utfodring och disk. Sedan ystade jag och kokade mese varje dag, för min kokare rymde bara 100 l. Det var nog bra, för min åsikt är, att det blir den godaste mesen av dagsfärsk mjölk. Då luktar det som av blommor när mesen kokar! Det gäller osten också. Det går inte att göra en bra produkt om inte råvaran är bra. Mesen ska röras och osten ska saltas och vändas. Ja, det var verkligen ett heltidsjobb!

 

Hjälpmedel i hushållet

I min barndom fanns inte några elektriska hjälpmedel. Jag minns hur hett det var i köket när vi lagade mat på sommaren. Tvätten var också tungsam. Vattenledning fanns det inte. Vi tvättade nere vid sjön. Min pappa hade byggt en liten tvättstuga nere vid sjön. På vintern fick vi såga upp en vak och hämta vatten. Höst och vår var det stortvätt.

När jag fick familj hade vi inte elspis första åren, men på sommaren lagade jag mat på spritkök. Det gick alldeles utmärkt. 1953 köpte vi vår första tvättmaskin. Vilken lättnad! Tvättmaskinen tycker jag nog är det bästa som hänt.

 

Bröd

I mitt barndomshem bakades allt bröd, mest tunnbröd. En gumma kom och hjälpte till höst och vår. Då bakades det i flera dagar. Brödet förvarade vi i korgar luftigt på en hänghylla, så att råttorna inte kom åt det. Vi bakade också osyrat tunnbröd på kornmjöl, som kavlades tunt som tidningspapper. Kakan veks i fyra när den togs ut ur ugnen, torkades och lades i korgar. Det användes till tätmjölk och ”bryta”, den tidens flingor. Mamma bakade även råglimpa, vetebröd och kakor. Hon bakade också ett surdegsbröd av grovt rågmjöl, som var mycket hållbart.

Jag bakade allt bröd, utom knäckebröd i min familj när barnen var små. Det gör jag även nu. Jag har alltid gillat att baka.

 

Storkok

I min barndom gjordes nog storkok på vintern när man kunde förvara kallt t.ex. korv och pölsa. Tarmarna till korv kunde man ju ta vara på vid slakt. Jag minns hur vi vände och sköljde dem. Sedan drog vi dem mellan två strumpstickor. En höll i stickorna och den andra drog.

Vi var fem flickor i mitt barndomshem och vi fick hjälpa till med allt. Det var bra, för då fick vi lära oss. Köttet maldes till köttfärs, men det mesta saltades och en del röktes. Fläsket lades i träsåar i saltlake.

Konserveringsapparat med glasburkar kom nog 1937. Ett problem på sommaren, var att hålla matenkall. Jordkällaren var bra. Vi brukade också plocka ihop maten i en plåtkruka, som vi firade ner i brunnen. Där var det kallt.

Hushållningssällskapet i Västernorrland skickade ut hemkonsulenter, som hade slaktkurser. Hon kom på hösten när det slaktades. Vi slaktade vanligen en gris och en kalv. Då fick vi lära oss ta tillvara allt och göra god mat. Jag var nog i 15-årsåldern då. Det var syltor, köttbullar, pölsa och korv. Kotletter stektes och skinka stektes i skivor. Allt kokades in i glasburkar. Hon brukade stanna en vecka.  Alla (ja, nästan) från byn brukade delta. Det var mycket uppskattat. Kursen brukade sluta med att alla åt middag tillsammans.

Jag minns även från min tidigaste barndom att pappa kokade klövarna vid slakt i en järngryta. De skulle kokas länge. När det kallnat togs fettet, som flutit upp tillvara och användes till att smörja redskapen utomhus. Det kallades klövfett.

Vi fiskade mycket gädda, abborre och mört, som saltades in om den inte åts färsk. När vi tog de första vårgäddorna i ryssja stekte mamma dem. Vi fick gräddsås med gräslök till. Rabarberkräm med mjölk till efterrätt. Då var det fest!

 

Trädgårdsodling

Eftersom mina föräldrar var jordbrukare odlades det naturligtvis potatis, som på alla gårdar i denna by. Min mamma, ja, även min pappa var, mycket intresserad av trädgårdsodling. Så långt tillbaka jag kan minnas odlades grönsaker som kål, morötter, rödbetor och lök. Därefter kom sallad och spenat.  Ja, det ökades på eftersom.

Pappa gjorde en drivbänk. Där gick det bra att sätta frö och plantor. Hallon, krusbär och vinbär odlades förståss, men även jordärtskockor och massor av blommor. Vi hade ett stort jordgubbsland och vi sålde jordgubbar. Morötter sålde vi till barnbespisningen på skolan. Vi sålde även grönsaker till andra som ville köpa.

1930 satte pappa de första äppelträden, ”Sävstaholm”. Sedan satte han några andra sorter. Det var en mildare period då tror jag, för de överlevde ända till krigsvintrarna. Då frös de. Vi fick väldigt mycket äpplen, som var jättegoda.

När jag var 9 år skaffade pappa bikupor. Det var nog bra för alla bär och blommor. Vi fick hjälpa till att slunga honungen på hösten.

1934 kom en trädgårdskonsulent från Hushållningssällskapet och ordnade trädgårdskurs med deltagare från hela byn. Han kom på cykel från Härnösand. Då sattes många nya sorter. Trädgårdslandet rensades av deltagarna och på hösten skördades det. Då blev det också en fest!

 

Bär och svamp

Lingon, blåbår och myrbär (hjortron) plockades. Då fick man nog gå ganska långt ibland, dit där det varit något hygge. Nu åker man iväg efter en skogsbilväg och plockar det man behöver.

Lingonen kokades och hälldes i träkaggar. Sedan tog man in när man behövde och blandade i socker. Blåbären fick man nog koka med mer socker.

Vi gjorde mycket solvin av blåbär. 1 liter vatten och 1 glas blåbär hälldes i en flaska med korken bara löst pålagd. Den ställdes i fönstret i 3 veckor. Vi brukade tycka det var roligt att titta på när bären åkte upp och ner. Sedan silades bären bort. 1 glas socker och en knivsudd vinsyra tillsattes. Sedan sattes korken på, som knöts med ett snöre, så att den satt riktigt fast. Flaskorna sattes sedan i jordkällaren. Till jul togs den första flaskan fram. Då var det inte ovanligt att korken flög och det blev blåbärsvin fulla kökstaket.

Myrbär blev nog mest till mylta. En del, som var stora och fina, lades på flaskor.  Sedan slogs vatten på, som när man gör vattenlingon.

Vi plockade murklor. Nu räknas de ju som giftiga. Mamma gjorde murkelsoppa, stuvning och omelett. Det var mycket gott!

Vi plockade även fårticka, som vi stekte i skivor.

 

Tomaten

Min mamma odlade tomater. Första gången var nog 1932. Jag var 8 år. Vi hade en stenmur framför huset där de mognade bra. Vi använde nog tomater i maten. Jag minns att när jag gick i skolköket fick jag ta med mig en korg med tomater. De kokade vi tomatpuré av. Annars åt vi nog dem mest som de var. Jag tyckte de var goda. De gröna tomaterna syltade mamma.

Idag äter vi tomat i sallad och i maten t.ex. pizza, köttfärssås och soppa. Vi äter mest tomat på sommaren, då jag odlar dem i ett litet växthus som jag har haft i många år. Det godaste som finns är att plocka solvarma, mogna tomater och äta direkt. De är väldigt söta och goda. De som inte äts upp direkt brukar jag skala och koka puré av. Den smaksätter jag med lite lök, vitlök och kryddor. Jag fryser in den i små burkar lagom att ta fram vid behov.

Nu är det februari. Dags att sätta tomatfrön 2003.

Gertrud Westin (f. Holmgren) född 1924, Knösgården, Jansjö