`n = prefix maskulinum ex. `n Knut

à = prefix femininum ex. à Greta

Âlj = Älg, "âljkâlv"

Almockä = Rallarros

Ampen = Orolig

Annörja = Skidspår.  "Fli dä borti annörja"

Backara = Backe bor

Brännmya = Svidknott

Bäcker = Bagge

Domp tell `n = Slå till honom

Dorj = Granris

Fhâshèn = Fjolårhästen

Fållskyrä = Jack som huggs i träd vid fällning

Fäng på härva = Metod att ta upp hö för att lägga i hässja

Fässman = Trolovad, fästman

Gâlagubba = Maskrosor

Gârä = Lera

Gnjâra = Gnisslande ljud från snö eller mellan tänderna

Gärv = Vuxen

Ickorn = Ekorre

Intvätt = Nästan ingenting

Jit = Get

Jitdoning = Hästsläde för timmer transport

Jitsâväl = Get ost och mese

Kangero = Spindel

Kankä = Tupp

Kipplä = Bindsle av vidja som sätts på killingen för att den ska sluta dia

Knortn' = Knott

Krinkjor = Snytbagge

Kräka = Tamboskap

Kusä = Insekt

Kut = Springa

Kvadda = Barn

Käckling = Gråsparv

Kägel = Kotte

Laangbeent skrank = Harkrank

Lur in = Slå in, paketera

Marnomt = Fördelaktigt

Masan = Mossan

Môrn = Myror

Mossatjötä = Snigel utan hus

Neslägan = Snö modd

Omanikring = Vimsig

Omånchlig = Äcklig

Opplega = Snö som ligger kvar på trädgrenar

Rappona = Orrhöna

Röstemor = Den översta stocken på en timmrad gavel

Röstås = Längsgående bärande timmerstock i taklag

Sârn = Spill vid vedklyvning

Skrank = Mygg

Skrypt = Oekonomiskt, tar slut fort

Skvalt = När ljud hörs väl på långt håll, särskilt höstfenomen

Slag = Sort, typ

Smarning = Salva

Snå = Snålblåst

Snötryärn = Snöskor

Spillkommä = Liten skål

Strandkommeln = Åkermynta

Stut = Lådliknade (ryggsäck), även andholk

Tjicka = Spene

Tjäkalera = Kladdig lera

Tjälar = Tjäder

Tott åt `n = Tackla honom

Trygä = Ring på skidstav

Trålj = Bindsle av tvinnad björkvidja

Urn = Snöyra

Vattenärven = Fettblad, nate

Åbbar`n = Aborre

Åd'ra = Alträd

Äxing = Kvickrot